Så här ser det ut på mitt skrivbord just nu.
Borde jag skämmas för att jag läser The Turner Diaries då och då?
Eller för att jag har ett signerat exemplar av Wilhelmsons bok, som jag fått av honom?
Eller kanske för att jag har David Lanes häfte Creed of iron?
Eller borde jag kanske skämmas mer för att jag har Goethes samlade verk, inklusive brev, i sex band på tyska, trots att både Hitler och Goebbels antas ha varit hans fans?
Eller är det faktumet att jag har läst Min kamp, Mein Kampf, några gånger på olika språk och rekommenderar alla att göra det någon gång i livet som borde vara skambelagt och ångerfordrande för mig?
Berätta för mig, varför skulle någon behöva be om ursäkt för sitt bildningsintresse, någonsin? Vad i mina hyllor skulle rimligen kunna skaffa någon annan människa av att jag berättar att jag har eller rekommenderar det?
Jag kan inte se annat än att Gina angreps för att förstärka en befintlig kultur av att idéer är i sig själva farliga och att det är omoraliskt att lyssna till oliktänkande, åtminstone om de är antisionister (vilket det huvudsakliga innehållet i Wilhelmsons bok är) eller förfäktar antijudiska åsikter (vilket Wilhelmson kommit att göra, delvis pga marginalisering och häxjakt).
Det är inte fult att läsa antisemitisk litteratur. Det är fult att utan hänsyn till intentioner förfölja den som gör det.
Jag är inte en vän av diskriminering, terror och förföljelse bara för att jag tror att det är nyttigt att ta del av hur de som är det tänker, känner och resonerar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar