Hägglund försvarar Billström, på ett läskigt sätt

"Munnen gick men huvudet var inte inkopplat". Göran Hägglund om Tobias Billströms påstående om blonda och blåögdas eventuella underrepresentation i så kallat flyktinggömmande, i Ekots lördagsintervju.

Hägglund förklarade också uttalandet med att Billström inte tänkte, i bemärkelsen tänkte efter eller tänkte sig för, när han sade detta. Som om det skulle vara en godtagbar förklaring till varför Hägglund har fortsatt förtroende för Billström som statsråd med ansvar för migrationsfrågor, och skäl till att betrakta Billströms uttalande med överseende.

När man inte tänker sig för yttrar man det som ligger och skvalpar i sinnet, på det sätt som tankarna spontant tar sig uttryck. Det är alltså idéer och strukturer man bär på, men eventuellt har för vana att dölja.

Stämmer Hägglunds tolkning av vad Billström gjorde är det alarmerande, för det betyder att vi har en migrationsminister som på ett lite djupare plan resonerar kring medborgarna och deras beskaffenhet i dessa värderande termer som han gav uttryck för.

När Hägglund kommenterade detta tryckte han hårt på att det var uttrycket som var fel, bland annat med orden "så kan man inte, så ska man inte uttrycka sig". Inte ett ord om att de tankestrukturer som uttrycket ändå måste haft sin rot i är det riktigt allvarliga i saken och därför borde vara vad vi diskuterar, snarare än frasering och ordval.

Var det inte på något liknande sätt när statsministern gjorde klart att arbetslösheten inte är ett allvarligt problem därför att vad han kallade för pursvenskar mitt i livet inte är särskilt drabbade?

Sverige, vad är det för människor du har bemäktigat, egentligen?

S 2014, det är den första åtgärd jag föreslår. Hur bra idéer jag själv bär på och vilken politisk sprängkraft de har återstår att se, men att säga till en av våra största morgontidningar att det är bättre att gömma sig för staten hos blonda och blåögda än andra är definitivt inte en bland dem.

Anna-Karin Hatt och grundlagens första paragraf

Sverige är en rättsstat. Åtminstone är det en grundläggande ambition med vårt samhällsbyggande och en självklar grundpelare för den offentliga administrationen. Därför förvånade det mig att höra Anna-Karin Hatt (C), IT- och regionsminister i alliansregeringen, påstå att det är okej för kommuner att utöva offentlig makt utan lagstöd när hon deltog i en debatt om vindkraft och så kallad bygdepeng. Detta var i Sveriges Radio P1, Studio Ett, igår eftermiddag.

Den debatten föranleddes av ett reportage från P1:s Kaliber i söndags, om att kommuner vid sidan av miljöbalkens regler hittar på egna ersättningssystem för vindkraftsexploatering och använder dessa som villkor i tillståndsgivningen. Detta bygger på en möjlighet till veto i tillståndsgivningsprocessen som kommunerna åtnjuter, 16:4 i miljöbalken. När kommunen fattar beslut med stöd av den paragrafen och lägger till egna krav på vederlag för sitt utslag är det, som advokaten med specialistkompetens också sade i Studio Ett, inte tillåtet.

Det finns ett utmärkt begrepp för att referera till köpt myndighetsutövning, nämligen korruption. Om en myndighetsutövande person eller en beslutande myndighet låter sina beslut köpas för pengar, varor eller tjänster utan att det finns uttryckligt lagstöd för detta är det fråga om åtminstone ett djupt rättsosäkert förfarande, men jag vill hävda att det i fråga om den så kallade bygdepengen är fråga om korruption.

Detta för att kommunerna inte ens gör en analogi med ordinarie offentliga upphandlingsförfaranden, utan lägger till ett hemkokt förfarande till den lagstiftning som faktiskt finns, den omnämnda kommunala vetorätten i tillståndsgivning för vindkraftsetablering.

Författningarna som reglerar gränserna för hur offentlig makt i Sverige får utövas är flera men den mest grundläggande är regeringsformen, i vilken grunderna för statsskicket fastställs. Av tydlighetsskäl tänker jag citera den mest grundläggande paragrafen i den mest grundläggande av grundlagarna:
"1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna."

Ser du vad jag är ute efter?

"Den offentliga makten utövas under lagarna."

Jag vill veta hur ministern får in det under lagarna att kommunerna spekulerar i vindkraften på det här viset. För det övergår mitt, förvisso ringa, förstånd. Här är en person som studerat statsvetenskap, som tvekar på vad regeringsformens portalparagraf betyder. Om det verkligen råder tveksamhet på den här punkten vill jag ha belägg för detta i rättspraxis eller ur förarbetena till paragrafens lydelse. Finns inte det är det mycket anmärkningsvärt att ett statsråd uttalar sig som om en basal demokratisk rättsstatsprincip är satt i fråga på just vindkraftens område.

Att det behövs en reglering av ersättning till vindkraftshuserande kommuner är uppenbart. Rimligen bör ett upphandlingsförfarande införas, eller åtminstone en möjlighet för kommunerna att uppställa villkor för tillståndsgivning. Förslagsvis bör miljöfrågor, medborgarinflytande och möjlighet till konkurrens om tillstånden tas in i den regleringen. Tills regeringen har utrett frågan eller återtagit tillståndsgivningen bör sedvänjan med så kallad bygdepeng upphöra, och jag ser som sagt gärna ett klargörande från ministern om vad hon tror att det betyder att offentlig makt i Sverige ska utövas under lagarna och inte någon annanstans.

Maria Larsson (KD) tror att allmän betyder obligatorisk

Igår gick ju den socialdemokratiska partistyrelsen ut med att vi vill göra förskolan allmän för barn från två års ålder.

Givetvis höll andra politiker koll på detta. En som nappade på den här idén som diskussionsunderlag var Maria Larsson (KD), mest känd för... jag vet inte riktigt, men hon förhalade interpellationer från Petzäll istället för att göra sin demokratiska plikt och vaknade inte upp till att den debatten behövde föras förrän han dog av den befintliga politiken på det aktuella området.

Hur som helst, hon twittrade reklam för att hennes chef skulle framträda i TV. Det är bara det att hon verkar ha ett rätt risigt grepp om svenska:

"S föreslår obligatorisk förskola från två år! Socialiseringen fortsätter.Lyssna när Göran Hägglund debatterar i Aktuellt ikväll. #fb #svpol"

https://twitter.com/MinisterMaria/status/298863858997657600

Jag vet inte riktigt hur hon gör den här tolkningen av allmän, men det vore intressant att veta vad hon tror att allmän rösträtt innebär. Personligen har jag aldrig släpats till valurnorna och då har jag säkert skolkat från något val. Men hon kanske tror att obligatorisk betyder samma sak som man brukar anse att allmän gör, alltså att obligatorisk skolgång är valfritt men tillgängligt för alla. Oavsett vilket är det en konstig synonym hon tycker sig ha hittat.

Förhoppningsvis kommer det ett klargörande från ministern under dagen idag, för det här ifrågasätter ju huruvida hon förstår vad hon läser när hon sätter sig in i såväl regeringens som oppositionens lagförslag och andra handlingar. För att inte tala om hur svårt det är att veta om man kan lita på att vad hon säger betyder vad man i allmänhet hade menat med det.

Och är det bara propaganda, en medveten omformulering för att smutsa till ett seriöst politiskt förslag i brist på sakliga argument, då är det fanimej ännu värre. Då utövar hon sin roll som politiker och opinionsbildare uppriktigt ohederligt, vilket vore väldigt obehagligt då hon ansvarar för barn och äldre i regeringens arbete.

Att hon skulle ha uttalat sig utan att ha tagit del av det hon kommenterar tycker jag att vi kan utesluta på den grunden att hon i sådant fall är ännu sämre lämpad att bedriva nationell toppolitik än det föregående ger vid handen och rimligen också borde inse det själv. Men det är klart, hon kanske inte tror att hon behöver det eller något.

Utvärdering av signalspaning

Läser regeringens senaste rapport om integritetsskydd och FRA-lagen.

Jag har fått för mig att försvarsunderrättelsedomstolen är behörig att besluta om signalspaning, vilket skrivelsen också tar upp, alltså borde det vara där beaktandet av integritet och författningstexter sker, snarare än hos FRA som ju bara ska genomföra den sökning de har fått tillstånd till.

Det verkar heller inte vara någon omfattande kontrollverksamhet, trettio kontroller på två år enligt skrivelsen. Är det någon som har en aning om hur många signalspaningstillstånd som försvarsunderrättelsedomstolen medgivit sedan FRA-lagen trädde i kraft? Jag tänker mig att det är rätt många, annars är det en minst sagt meningslös signalspaning, om det är fråga om någon handfull spaningar per år.

"Den granskningsverksamhet som Siun ska utföra innebär ett starkt skydd för
att den personliga integriteten i samband med signalspaning i
försvarsunderrättelseverksamhet uppnås i enlighet med riksdagens och
regeringens intentioner och beslut" är regeringens slutsats, vilken baseras på att Siun inte funnit något utav trettio fall av signalspaning vara lagstridigt. Ett felslut, eftersom lagstiftningen mycket väl kan vara otillräcklig för att skydda personlig integritet även om den tillämpas korrekt.