DN föreslår fortbildning av svenska poliser som ett motmedel mot den relativt lösaktiga våldsanvändning som enligt mediarapportering förevarit i anslutning till dödsskjutningen i måndags och hanteringen av vandalism under senaste dagarna. Däremot tar samma tidning inte ställning till riktigheten i våldsanvändningen som varit i den ledare som publicerades idag, som istället hänvisar till åklagarna i polismål och nöjer sig med att kritisera användningen av "rasistiska invektiv".
Aftonbladets skribenter har varit flitiga, här en redogörelse för den gångna natten. Värt att notera är uttrycken för polis- och myndighetsförakt som vädras av intervjuade personer, inte olikt det utbredda politikerföraktet i Sverige. Apropå uttalandet från Stefan Löfven har samma tidning publicerat ett referat.
I Aftonbladet har också ett gäng miljöpartister fått en debattartikel publicerad, en rätt vass kritik mot moderata kommunalpolitiker.
SVT har intervjuat Löfven apropå husbyhändelserna och uttalandet igår. På SVT:s debattsida försöker en polis lite tafatt göra kritiken mot våldsanvändningen till en fråga om vem som tjänar på vandalism och social oro. Likt DN menar han att internutredningen kommer att vara saliggörande och är alltså ointresserad av preventionsidéer och dylikt. Värt att notera är också att han föregriper internutredningen såtillvida att han rakt av påstår att det var en nödvärnsgärning att skjuta ihjäl sextionioåringen. Att han slår undan klasskritiken som anförts mot polisen är också remarkabelt, som polis borde han vara väl medveten om att hans arbete i huvudsak går ut på att hålla koll på fattigklasserna och göra socialt utsatta människor lydiga.
För ett år sedan kommenterade SvD situationen i Järva-området, vilket kan vara värt att kika på för att få lite mer bakgrund till husbyhändelserna. På SvD:s debattsida har också en vänsterpartist uttalat sig och når slutsatsen att fler poliser inte är lösningen. Jag är böjd att hålla med till övervägande del och här går också skiljelinjen mellan höger och vänster i svensk politik. Vänstern vill inte ha klassklyftor och social ojämlikhet och ser också den konkreta effekten på brottslighet som social otrygghet medför. Högern å sin sida är istället belastad med en ovetenskaplig övertro på våldsanvändning och myten om ökade klassklyftors förväntade effekt på sysselsättningsgraden.
Karin Wanngård, oppositionsborgarråd som ansvarar för politisk opposition i Husby, har uttalat sig och föreslår en föredömligt pragmatisk linje och gör klart att det är politiker som ska se till att civilsamhället och det statliga respektive offentliga sätter sig vid förhandlingsbordet.
Björn Andersson, sosse i Nacka, konstaterar att det är fruktansvärt korkat att vandalisera sin grannes yrkesverksamhet eller egendom, men visar också på den politiska och sociala bakgrunden.
Johan Westerholm är inne på ett liknande spår:
"Så hör jag moderater säga att klyftor är hälsosamt för samhällsbygget. Vad är det som är så hälsosamt i det vi ser just nu? Kan inte ni, som tycker att klyftor är så bra, åka ut till Husby och förklara det för de stenkastande desperata ungdomarna. Nu. Varje natt. Jag skulle verkligen respektera den moderat eller den centerpartist – som kanske är de som tydligast förespråkar klyftor och skillnader – ställa sig jämte de hjälmprydda poliserna i främsta ledet och förklara för mobben att de reagerar fel. De ska vara lyckliga över klyftorna eftersom det är dessa som ska motivera dem till att jobba hårdare, inte kasta sten."
Jag håller med. Det är mycket önskvärt att allianspolitiker nu ser till att ta chansen att plädera för "lönespridning" och annat. Det behovet har inte varit så här stort på många år.
Mörkblåa NWT försöker sig på att bära en del av det ansvaret:
"Visst är de boende i många förorter extra utsatta för arbetslöshet, relativ fattigdom och bristande framtidstro, men det är väl ingen ursäkt att bete sig pöbelaktigt. Vi har alla ett ansvar för våra egna handlingar och kan inte skylla det vi gör på någon annan eller på någon förment orättvisa."
Det är individuella ungdomars fel att de inte är bättre människor, jojo.
Göran Greider svarar på det, med hänvisning till erfarenheter av ungdomskravaller på andra håll i Europa. Likt en skribent i DN är han alltså inne på att vi bör lära av franska förhållanden.
Rakel Chukri gör istället en värdig poäng genom att jämföra stockholmsförorterna med områden i Malmö och inkonsekvenser i medialogiken mellan rapporteringar om likartade händelser. Förklaringen är givetvis att lejonparten av massmedia är extremt stockholmscentrerad och därför inte generaliserar lika fult, grovt och sensationalistiskt över sin egen hembygd.
Annars borgerliga Expressen har en kulturskribent som med klarspråk ger polisen en avhyvling:
"Polisen har dödat, ljugit, använt rasistiska tillmälen och slagit ner sina bundsförvanter i förorten."
Expressen klandrar också statsministerns handfallenhet inför den här möjligheten att snacka "lönespridning", "konkurrens" och "arbete". Aftonbladet har också skrivit om det. Dagens Arena tar det ytterligare något steg till. @talgboll satiriserar över statsministerns tal.
Zaramis tar den utgångspunkten ett steg vidare och förmanar mot idealisering av uppror och kravaller. I klassisk vänsteranda landar analysen i att konkurrens, orättvisor och ojämlikhet måste bemötas med organisering och samarbete. Sara Yazdanfar synes dela den uppfattningen.
Oroligheterna inatt spred sig vidare och Metro har tagit sig tid att skildra ungdomar som tar ett socialt ansvar och hjälper till att röja den förödelse som blivit.
Att de här händelserna medfört att nyfascisterna vädrar morgonluft igen efter en tids svacka torde inte förvåna någon. På SD:s officiella facebooksida haglar rasistiska lösningar på problematiken och någon anhängare undrar vart Lasermannen är när polisen behöver honom. Officiella företrädare har twittrat osmakliga kommentarer och detta är nog bara början. Expressen bjöd in en nyfascist som kommentator. Givetvis kör han det sedvanliga tugget om "vänsterextrema" och "hat" och annat.
Kawa Zolfagary uppmärksammade att ett kommentarsfält på närpolisens facebooksida späckats med hot, hat och vidrigheter genom att försöka göra en anmälan bemöttes han inte direkt välkomnande från polisens sida. En kopia av uppdateringen och kommentarsfältet finns här. Nu har närpolisavdelningen släckt sin facebooksida, som följd av för låg kapacitet att hantera den.
En namne till mig har också kommenterat husbyhändelserna, på Facebook. Andra musiker som kommenterar segregationspolitiken är rapkollektivet Maktskiftet, i en kontroversiell och uppmärksammad musikvideo.
Ett gäng kampsportare har besökt Husby för att prata om våld och ansvarstagande.
Andreas Altermann skildrar kortfattat den nedskärning, utsugning och utstötning av Husby och andra områden som accelererat under moderat styre.
Genusfolket vill genom My Vingren vidga vyn från klass till ett ganska självklart perspektiv, genus. Det är väl värt att beakta att snoppen är en förenande egenskap hos nästan alla kriminella våldsverkare.
Camila & Mireya har beskrivit en del av händelserna och stämningarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar